Så funkar våra reningsverk
Från det att ditt avloppsvatten hamnar i våra spillvattenledningar tar vi över ansvaret. Vi renar vattnet i flera olika steg innan vi lämnar tillbaka det till naturen.
Så renar vi avloppsvattnet
Till våra reningsverk kommer det vatten som hamnar i avlopp från avlopp från vaskar och toaletter. Vi har cirka 100 mil ledningsnät och närmare 90 pumpstationer som tar avloppsvattnet till oss. Vi har flera olika reningsverk i varierande storlek. Reningsverken renar avloppsvattnet från fasta ämnen, organiska föreningar och närsalter som till exempel fosfor och kväve.
När vi renar avloppsvattnet hindrar det att sprida vattenburna sjukdomar, vi bidrar till att minska övergödning och bottendöd i bäckar, åar, sjöar och hav. Vi hindrar också att miljögifter och rester från läkemedel hamnar i vår natur.
Det här är delarna i vår reningsprocess
Mekanisk rening används för att minska mängden fasta ämnen i avloppsvattnet. Den mekaniska reningen består av ett rensgaller där skräp, löv och andra fasta partiklar fastnar. Efter rensgallret kommer vattnet till en bassäng som kallas för sandfånget. Här sjunker sand till botten och kan tas bort från vattnet. I nästa bassäng skiljer vi vattnet från fett och andra partiklar. De fasta partiklarna sjunker till botten och pumpas till slamhanteringen.
Bakterier i den biologiska reningsbassängen renar vattnet från kväve och organiska ämnen som finns i bajs, kiss och tvättmedel. Kväve är skadligt för hav och sjöar om vi släpper ut för mycket. Bakterierna kan omvandla kvävet i vattnet till kvävgas; en ofarlig gas som redan finns i vår luft och som gynnar växtligheten.
I den kemiska reningen tillsätts en kemikalie. Den fungerar som en magnet och drar åt sig fosforn i vattnet. Fosfor finns bland annat i kiss, bajs och tvättmedel. Kemikalien bildar klumpar med fosfor och sjunker till botten i bassängen. Processen kallas flockning. Om för stora mängder fosfor kommer ut i sjöar och hav kan det leda till övergödning och algblomning.
Filtreringen är det sista steget i reningsprocessen på reningsverket för att skilja föroreningar från vattnet. Vi filtrerar med ett tvåmediafilter på Hässleholms avloppsreningsverk. Filtret består av ett tjockt lager filtersand och ovanpå detta ett grovkornigare lager av bergarten antracit. Vattnet sjunker genom bädden av antracit och sand och fasta partiklar fastnar på vägen.
Efter att vattnet har lämnat Hässleholms avloppsreningsverk pumpar vi det till Magle våtmark. I våtmarken blir det en naturlig minskning av kväve och fosfor i vattnet. Växterna i våtmarken tar upp dessa näringsämnen. Det sker också en omvandling av nitratkväve till luftkväve, så kallad denitrifikation. Ju renare vattnet är från närsalter och organiska föreningar när vattnet släpps ut, desto mindre är belastningen på vår natur. Vattnet stannar i våtmarken i cirka sju dagar innan det tar sig vidare.
Du hittar mer information om hur avloppssystemen fungerar hos Svenskt Vatten.
Avloppsfakta hos svensktvatten.se
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Det här tar vi inte hand om i avloppsreningsverken
Våra reningsverk är inte gjorda för att ta hand om kemikalier, färg och liknande. Kemikalier och färg kan skada reningsprocessen, eller passera rakt igenom verket och ut i naturen.
Reningsverken kan inte heller ta hand om till exempel våtservetter, tops, bindor, blöjor eller annat som slängs i toalettstolar runt om i vår kommun. Det här ställer till stora problem i pumpstationer, på reningsverken och i naturen. Pumparna är ledningsnätets svaga punkt.
Det här får du spola ner i avloppet
I sorteringsguiden hittar du hur du sorterar till exempel färg, kemikalier, tops och blöjor.
Sortera rätt med sorteringsguiden
Så gör du rätt med matfett
Pumpstationer tar avloppsvattnet till reningsverken
När avloppsvattnet lämnar ditt hem transporterar ledningarna det till den lägsta punkten på avloppsledningsnätet. Där finns en pumpstation som pumpar vattnet vidare till reningsverket. Pumpstationen tar vattnet till närmaste högre punkt. Därifrån fortsätter det vidare med självfall till reningsverket eller till nästa pumpstation. Ofta har vattnet passerat flera pumpstationer innan det kommer till reningsverket.
Vi övervakar alla större pumpstationer via datorer. På så sätt får våra medarbetare larm om när en pump har stannat, när det är hög vattennivå eller nom avloppsvatten kommer ut (bräddning). Totalt finns cirka 90 pumpstationer för spillvatten och dagvatten i vår kommun.
Tillskottsvatten ställer till det
Det är egentligen bara avloppsvatten och dagvatten som våra reningsverk ska ta emot. Tyvärr tar vi också emot stora volymer vatten från andra håll. Det här vattnet brukar kallas för tillskottsvatten och har kommit in i ledningsnätet på lite olika sätt. Ibland kan det ha läckt in när ledningar har gått sönder.
Det kan också vara att dagvatten från stuprör eller dräneringsledningar är felkopplade. Det leder till att vatten som skulle ha åkt till bäckar, åar och sjöar istället hamnar på reningsverken. På reningsverken ställer tillskottsvattnet ofta till problem i vår reningsprocess, eftersom vi kan behöva brädda avloppsvatten om det kommer mycket regn eller smält snö under kort tid.
Så gör vi om vi behöver släppa ut avloppsvatten (bräddning)
Vi undersöker var och tillskottsvattnet kommer in i avloppsledningsnätet. Det ger oss underlag för att sedan förnya ledningar och åtgärda ledningar som är felkopplade.
Så återvinner vi slammet
När vi har hämtat ditt slam kör vi det till ett reningsverk. Där rensar vi först bort stora partiklar som inte borde finnas i en brunn, till exempel våtservetter, bindor, leksaker, kläder, stenar och grus. Vi gör om slammet till ett jordliknande material genom att röta det. Därefter kan vi använda det som biogas eller som näring på åkrar. Smart va?
Bryter ner slammet och tar prover på det
När vi rötar slammet innebär det en biologisk nedbrytning av det organiska materialet. Innan vi rötar slammet gör vi det tjockare genom att blanda det med vatten som kommer in till reningsverket. Därefter rötar vi slammet i en rötkammare. Då förvarar vi det i en syrefri miljö i cirka 30 dygn i en temperatur på 30-35 grader. Under rötningen försvinner bakterier och andra organismer som kan orsaka sjukdomar. Samtidigt bildas biogas som vi använder till uppvärmning och för att producera el till reningsverket.
Efter de 30 dygnen häller vi ut slammet i ett slamlager som kör det genom en centrifug. Centrifugen separerar vattnet från de fasta partiklarna. Kvar blir ett jordliknande material. Vi tar prover på materialet varje månad, och sedan kan vi använda slammet antingen på åkrar till jordbruket, eller som anläggningsjord i till exempel trädgårdar och rabatter.
- Attarp
- Emmaljunga
- Farstorp
- Hässleholm
- Hästveda
- Hörja
- Norra Mellby
- Nävlinge
- Röke
- Stavshult
- Sösdala
- Verum
- Vinslöv
- Vittsjö
- Västra Torup
Vi vill inte ha råttor i ledningsnätet
Vi jobbar för att begränsa råttor i ledningsnätet. Det är vårt ansvar att hålla nere beståndet i våra ledningar. Hör av dig till oss om du ser råttor nära ledningsnätet.
Senast ändrad: