Tillbaka till startsidan för Klimatkollen
- Startsida
- Gymnasiet
- Lär dig mer
- Matsvinn
Matsvinn
Varje år slängs ca 19 kg ätbar mat i soporna och 26 kg mat och dryck hälls ut i slasken, per person! Mycket av maten slängs för att den inte äts upp i tid – vi köper för mycket, glömmer den längst in i kylskåpet och kastar mat som blir över i stället för att äta upp resterna. Bara genom att minska sitt matsvinn kan ett hushåll spara 3 000 – 6 000 kr per år. Matsvinnet handlar inte bara om kostnader i pengar utan även kostnader för miljön. Att producera mat orsakar bland annat växthusgaser som påverkar klimatet och bidrar även till övergödning. Allt detta sker i onödan om vi sedan slänger bort maten. Att minska matsvinnet är därför att göra en insats för miljön.
Matsvinn och Matavfall
Det som slängs kan delas upp i två delar, matavfall och matsvinn. Med matsvinn menas livsmedel som hade kunnat ätas eller säljas om det hanterats annorlunda. Om det t.ex. hade förvarats rätt eller att man kritiskt granskat senaste förbrukningsdatum och tagit ställning till hur man hade kunnat använda det istället för att kasta. Oundvikligt matavfall är till skillnad från svinnet det som uppstår som mera nödvändigt t.ex. äppelskrutt, bananskal, ben, äggskal osv.
Det kan finnas många anledningen till att mat kastas. Att planeringen av inköp missas, vilket kan leda till överinköp och att livsmedel hinner bli för gamla, bäst före dag feltolkas, att alla delar av råvarorna eller resterna inte tas tillvara och att förpackningar inte töms ordentligt.
Tips för att minska ditt matsvinn
- Planera dina inköp och köp inte mer än du gör av med.
- Ät upp maten i tid – håll koll på maten i kylskåp och frys, även det som står längst in.
- Sätt in kylvaror, som färskt kött, fisk och mejerivaror, i kylen så fort som möjligt, då håller maten längre och risken för att sjukdomsframkallande bakterer förökar sig till ohälsosamma nivåer minskar. Bra kylskåpstemperatur är + 4 °C.
- Låt inte kylvaror stå framme i rumstemperatur eller sommarvärme längre än två timmar.
- Undvik att förvara mat i direkt solljus.
- De flesta grönsaker och frukter håller längre om de förvaras i kylskåp.
- Frys in mat som du vill spara länge, bra frystemperatur är -18 °C.
- Släng inte mat bara för att den passerat bäst före-datum – ofta håller den mycket längre.
- Titta, lukta och smaka först och våga lita på dina sinnen. Mat som förvaras enligt anvisningarna blir inte farlig för att datumet passeras. För riskgrupper som gravida, personer med nedsatt immunförsvar eller äldre gäller rådet att följa de särskilda kostråden som finns för dessa grupper. Läs mer om det via länken nedan.
- Ta hand om rester – gör en plockmåltid, använd dem i en ny maträtt eller frys in.
Planera mera
Innan du handlar – titta igenom vad som finns hemma och vad som saknas.
Köp inte mer än vad du tror att du gör av med innan det blir dåligt. Det gäller särskilt frukt och grönsaker som snabbt förstörs – köp hellre lite men ofta.
Köp mat med kort datum! Om du vet att du ska äta maten inom en snar framtid kan du göra en insats för miljön genom att köpa mat med kort tid kvar till bäst före-dag. Även frukt och grönsaker som börjar bli lite skrumpna eller fläckiga går bra att använda
Om du köper storförpackningar – dela upp i mindre förpackningar och frys in det som inte går åt de närmaste dagarna.
Ha koll på maten i kylskåpet och frys in mat som börjar bli gammal, om den inte kan ätas upp direkt. Många livsmedel, till exempel mjölk, grädde, ost, smörgåsskinka och matrester, går bra att frysa.
Gå regelbundet igenom vad som finns i frysen och planera för att äta upp maten i tid. Märk maten med datum och innehåll när du fryser in den.
När du lagar mat – tänk efter hur mycket du ska äta den aktuella måltiden, om du vill ha rester till ett senare tillfälle och anpassa mängden utifrån det. Eller gör storkok och frys in, gärna i portionsförpackningar.
Ta hand om rester
Lägg inte upp för mycket mat på tallriken, ta hellre om.
Sätt in matrester i kylen så snart som möjligt. Om maten står framme i rumtemperatur mer än ett par timmar kan bakterier hinna växa till. Större mängder kan delas upp i mindre behållare så att de svalnar snabbare, eller kylas i vattenbad eller utomhus, om det är kallt. Frys in rester som inte kommer att ätas upp inom de närmaste dagarna.
Det finns ingen magisk gräns för hur länge rester håller – om de har stått i kylskåp går de bra att äta så länge de luktar och smakar bra och inte har möglat.
Har din skola affisch och bordsryttare om Svin(n)smart?
Kontakta oss ifall din skola inte har fått materialet, gäller bara Hässleholms kommuns skolor.
Förskola och skola
Visste du att...
...en genomsnittlig familjs slänger ungefär 450 matlådor med fullt ätbar mat varje år. 450 matlådor x 400 g, det blir 180 kg/år.
Statistikruta
Varje svensk slänger cirka 100 kg mat varje år. 45 kg är onödigt svinn och 55 kg oundviktligt avfall.
Senast uppdaterad: