Reningsverket en dimmig morgon

Avloppsreningsverk

Avloppsvatten eller spillvatten som det även kallas kommer både från våra hem, från skolan, industrier och verksamheter. I våra hushåll genererar vi spillvatten från toaletter, bad, disk och tvätt. Avloppsvattnet renas i ett avloppsreningsverk innan det åker ut i naturen igen.

Eleverna får i den här övningen följa avloppsvattnet och hur det renas i de olika stegen i avloppsreningsverket.

Genomförande

Ni ska idag jobba med de olika reningsstegen i ett avloppsreningsverk. Eleverna får följa avloppsvattnet för att sedan experimentera för att förstå de olika reningsprocesserna.

Del 1: De olika reningsstegen

Från det att avloppsvattnet hamnar i våra spillvattenledningar tar Hässleholm Miljö över ansvaret för att rena detta. Denna reningsprocess består av ett flertal olika steg innan vattnet slutligen kan lämnas tillbaka till naturen igen. Gå igenom de olika reningsstegen med eleverna, du hittar reningsstegen för Hässleholms avloppsreningsverk under länktips.

Låt eleverna enskilt eller i grupp fundera och motivera sin svar muntligt eller skriftligt.

  1. Vad är nyttan med att ha ett avloppsreningsverk?
  2. Hur såg det ut förr? Hur togs avloppsvattnet om hand om?
  3. Låt eleverna spana på skolan: Finns det papperskorg på alla toaletter där man kan slänga sitt skräp? Finns det information om vad man får spola ner i toaletten, och vad man inte får spola ner?

Del 2: Experiment

Gör experimentet i stor helgrupp.

Gör så här:

  1. Ställ fram en skål med vatten och börja med att fråga eleverna vad de använder vatten till en helt vanlig morgon. De kommer säkert att svara: går på toaletten, duschar, äter och diskar.
  2. Allt efter vad de svarar, häll ner motsvarande innehåll i vattnet:
    Toalett: Häll ner lerklumparna och några kapsyler växtnäring i vattnet och låt det symbolisera bajs och kiss som är näringsrikt. Strimla sedan ner toapapper och rör om.
    Dusch: Häll i en sked grus eller jord och droppa i en droppe schampo - mer behövs inte.
    Disk: Häll i en skvätt mjölk, smula i en bit bröd och droppa i diskmedel.
  3. Nu har vi fått fram ett sörjigt avloppsvatten. Vad händer med vattnet när det kommer till reningsverket? Man silar bort större partiklar. Häll vattnet genom silen eller durkslaget ner i den andra skålen. Detta fungerar som rensgallret på avloppsreningsverket - första delen i den mekaniska reningen.
  4. Låt vattnet stå still en stund så att alla tunga partiklar kan sjunka till botten. Det liknar sedimenteringsbassängerna - andra delen i den mekaniska reningen. Häll försiktigt tillbaka vattnet i den första skålen utan att det som ligger på botten följer med.
  5. Det biologiska reningssteget är svårt att efterlikna, då bakterierna är så små att man inte kan se dem. Men bakterierna finns där och de behöver luft för att kunna andas och äta upp smutsen. Luft kan du blåsa ner med ett sugrör. Men se upp, det kommer nog att löddra av tvål och tvättmedel.
  6. Tillsätt ytterst lite aluminiumsulfat så att partiklarna flockar sig (klumpar ihop sig – det ser ut som snöflingor i vattnet) och rör sedan om. Det kan ta cirka 5 minuter innan det syns. Detta fungerar som den kemiska reningen på avloppsreningsverket - aluminiumsulfatet bildar klumpar med fosfor.
  7. För att symbolisera filtreringen ska vattnet rinna genom ett sandfilter. Ta tratten och lägg i ett kaffefilter, häll i sand (eller kol om du har tillgång till det), låt vattnet rinna sakta genom tratten. Det kan ta ett tag men nu är vattnet så rent att det kan hällas tillbaka till Finjasjön. Men vi har ytterligare ett steg på Hässleholms avloppsreningsverk - Magle våtmark. I Magle våtmark sker en naturlig reduktion av kväve och fosfor, då växterna tar upp dessa näringsämnen och det sker en omvandling av nitratkväve till luftkväve, så kallad denitrifikation. Ju renare vattnet är från närsalter och organiska föreningar när vattnet släpps ut desto mindre är belastningen på vår natur.

Det här var ett väldigt enkelt sätt att visa hur vi renar vårt avloppsvatten. Vill du och din klass se hur vi gör i verkligheten, kom och hälsa på oss på Hässleholms avloppsreningsverk.

Ämnen

BI, GE, KE, TK

Mål

Målet är att eleverna ska få en inblick i hur man renar avloppsvatten samt vilka effekter detta har på miljön.

Ni behöver

  • Två stora skålar
  • Växtnäring
  • Torkade lerklumpar
  • Grus, sand eller jord
  • Toapapper
  • Schampo
  • Mjölk
  • Bröd
  • Diskmedel
  • Sil eller durkslag
  • Sugrör
  • Flockmedel (aluminiumsulfat)
  • Tratt
  • Kaffefilter
  • Sand eller kol

Redovisning och dokumentation

Dokumentera med bilder och foton och dela i klassens blogg.

Länktips

Mer om spillvatten keyboard_arrow_right

Ladda ner lärarhandledning

Utdrag ut läroplan LGR22

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:

  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • har fått kunskaper om förutsättningar för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Övningen ger eleverna förutsättning att utveckla :

  • kunskaper om biologins/fysikens/kemins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen, i samhället och i människokroppen (BI/KE),
  • förmåga att använda biologi/fysik/kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa/energi, teknik och miljö (BI/KE),
  • kunskaper om miljö- och utvecklingsfrågor utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv på hållbar utveckling (GE),
  • förmågan att reflektera över olika val av tekniska lösningar, deras konsekvenser för individen, samhället och miljön samt hur tekniken har förändrats över tid (TK).

Ämnesinnehåll som tas upp i övningen:

BI: Människans beroende av och påverkan på naturen med koppling till naturbruk, hållbar utveckling och ekosystemtjänster. Naturen som resurs och vårt ansvar när vi nyttjar den.

GE: Hur val och prioriteringar på individ- och samhällsnivå kan påverka miljön och främja hållbar utveckling.

KE: Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, väx­ter och människokroppen.
Några kemiska processer i mark, luft och vatten samt deras koppling till frå­gor om miljö och hälsa, till exempel växthuseffekten, vattenrening och sprid­ning av miljögifter

TK: Några tekniska system och ur de påverkar människa och miljö, till exempel vatten– och avloppssystem och system för återvinning. Hur systemen har förändrats över tid och några orsaker till detta.

Nedan kan du se vilka av de Globala målen övningen kopplar till.

FN:s Globala Målen logga - för en hållbar utveckling
Mål nr 1
Mål nr 2
Mål nr 3
Mål nr 4
Mål nr 5
Mål nr 6
Mål nr 7
Mål nr 8
Mål nr 9
Mål nr 10
Mål nr 11
Mål nr 12
Mål nr 13
Mål nr 14
Mål nr 15
Mål nr 16
Mål nr 17

Senast uppdaterad: