Matavfallets väg

Matrester och överblivna livsmedel står för nästan halva vikten i en vanlig soppåse från ett hushåll. Matavfall uppstår också i restauranger, storkök, affärer och livsmedelsindustrier. Genom att sortera ut matavfallet och behandla det biologiskt kan både energin och näringen i det tas tillvara.

1. Du handlar mat i butiken, där ibland ett äpple.
2. Äppelskrutten, det vill säga matavfallet, kastas i den bruna papperspåsen.
3. Sopbilen kommer och hämtar avfallet i kärlet hemmavid.
4. Avfallet tippas på avfallsanläggningen i Vankiva för hantering och mellanlagring.
5. Matavfallet transporteras till en biogas anläggning i Mörrum, som med hjälp av en skruvpress producerar en tjockflytande vätska, detta kallas slurry.
6. Utav slurryn görs biogas, ett rent och förnybart bränsle som till stor del bestå utav den energirika gasen metan. Stadsbussarna i Skåne, inklusive Hässleholm, drivs av biogas.
7. Det blir också biogödsel med högt näringsvärde och en bra sammansättning av de ämnen grödorna behöver. Biogödseln, som brukar spridas med samma teknik som flytgödsel, innehåller dessutom humus och för jorden nyttiga mikroorganismer.
8. Genom att gödsla med biogödsel kan man återföra näring och humus, som annars hade gått till spillo, till kretsloppet och nya växter och plantor kan växa på åkrarna och producera mat.