Utmaningen Avfallstrappan

Nu ska vi på Finja skola klass 4-5 berätta om de olika stegen på vår avfallstrappa. Vi kommer att börja med det som är sämst och sedan tar vi oss uppåt till det som är bäst.

Vi har arbetat med avfallstrappan på NO-lektionerna och vi har varit indelade i 5 grupper med 3-4 elever i varje grupp. Vi var tidigt i klassen överens om att vi naturligtvis skulle använda oss av en hel del återvunnet material. Vi har bl.a. använt gamla skokartonger, överbliven tapet, kartongbitar, godispapper, tygrester och söndriga plastbitar.

Deponera
Längst ned, steg 5 på avfallstrappan är deponera. Här ska vi tillsammans försöka att få så lte material som möjligt. Deponera betyder att vi lägger skräpet på hög på en soptipp. Det är det sista vi ska göra med våra sopor och det ska vi bara göra om vi måste.

Energiutvinna
Ett steg högre upp, steg 4 är att energiutvinna. Det betyder att vi bränner upp avfallet och får då värmeenergi. Här ser ni högar med sopor som ska brännas och bli fjärrvärme. Det kan vi värma upp våra hus med eller få varmvatten ifrån.

Återvinna
Om vi kliver ännu ett steg upp, till steg nummer 3 hamnar vi på återvinna. Här ser ni en tjej som säger att vi inte ska slänga saker i naturen utan istället återvinna det. Vi ser även en hög med slängt material, en hel del av det hade säkert gått att återvinna istället! Att återvinna betyder att vi tar tillvara på materialet och använder det igen fast kanske på ett annat sätt.

Återanvända
Nu har vi kommit till näst högsta trappsteget, steg nummer 2. Näst bäst är att återanvända. Att återanvända betyder att vi inte slänger sakerna utan att de används av t.ex. någon annan. Här ser ni en äldre kille ge sin tröja till en kille som är yngre och därmed mindre. Då används ju tröjan ett tag till. Vi ser också ett spjut och ett svärd som är tillverkat av bl.a. en gammal kvast.

Minimera
NU... har vi kommit fram till det som är det absolut bästa för en hållbar utveckling, nämligen steg 1, som är minimera! Vad betyder då minimera? Jo, att vi t.ex. dricker kranvatten istället för att köpa mineralvatten i affären. Och att vi t.ex. inte köper så många nya saker utan använder det vi redan har. Om, vi t.ex. vill ha en ny halsduk kan vi kanske byta med en kompis så som ni ser dessa två göra! Då har ju båda två fått något som känns nytt, även om det är begagnat!

Smart va?

Vår hållbara avfallshantering

Minimera
Vi pratade om vilka länder som köper mest sen målade vi fötter med olika flaggor. Fotspåren visade hur mycket skräp olika länder slänger. Vi läste om avfall och fick veta hur det fungerar. Sen skrev vi hur man kunde förändra saker som vi gör mindre bra idag, både hemma och i skolan. Bland annat att vi inte ska köpa saker vi inte behöver, använda telefonen längre och inte ta mer mat än man äter upp. Vi har mycket skräp och måste få mindre.

Återanvända
Vi pratade om vad man kan göra istället för att slänga, alltså vad man kan göra nya saker av om det varit något gammalt eller trasigt. Man kan använda kartong till att bygga en leksaksbil. Man ger bort grejer som man inte vill använda längre t.ex. min tröja är för liten då kan jag ge den till min lillebror. Man kan åka till second hand istället för andra affärer för att återanvända. Vi skrev ner vad man kunde göra med återanvänt tyg. Vi gjorde ett test där vi fick en tygbit och så skulle vi fläcka ner tyget. Sen skulle vi ta bort fläcken så om något får en fläck som inte går bort kan man använda citron istället för att slänga.

Återvinna
Man ska återvinna grejer så vi kan minska en del ab skräphögen som plast och andra grejer. Vi var i grupper och skrev om olika föremål t.ex. plast och papper. Viskrev vad man kunde göra med det när man redan hade använt det. Till exempel kan man återvinna metall hur många gånger som helst och det är bra för vår miljö. Att man gör en använd pantburk till en ny pantburk. Vi har pratat om hur vi återvinner som papper, det kan återvinnad 7 gånger. Vi kan återvinna plast. Vi kan använda gammal trä till att elda. I batterier finns del kol, det lägger vi i ett specialrum.

Energiutvinna
Vi gör energi av sopor, kraften i vattnet och vinden. Vi kollade på en film om en norrländsk kvinna som åkte till en sopgubbe och han jobbade på någon annan slags soptipp där man brände skräpet. Vi eldas upp skräp i värmeverk för att värma vatten som vi gör till energi och använder det till att värma hus och andra saker också. Det kallas för fjärrvärme. Vi gick också rundor i skolbyggnaden och såg vad som tog lite, mellan och mycket energi. Vi skrev om energitjuvar och hur mycket energi det tar. T.ex. att en ugn tar mycket energi och en LED-lampa tar lite energi. En dator tar mycket energi och element tar jättemycket energi. Vi kom fram till att försöka och använda mindre el och inte ha igång saker samtidigt.

Deponera
Det vi inte kan använda slänger vi på en deponi, det är typ porslin, krukor och tallrikar det är sånt som man inte kan återvinna. Vi ritade en sophistoria med typ alla olika tider och hur skräpet såg ut och har förändrats på stenåldern, medeltiden, 1900-talet på landet, 1900-talet i staden och i nutid. Alltså hur soporna såg ut på den tiden. Soptippen är dålig för när det regnar så kommer det ut gift i vattnet som åker ut till havet. Sophögar ska man inte lägga i naturen.
Do not throw away things that can be used again.