Att arbeta med avfallstrappan i skolan

Minimera

Om alla skulle leva som vi gör i Sverige idag hade det inte räckt med ett jordklot, vi hade behövt 4,2 stycken för att producera de resurser vi förbrukar. Det vet vi alla att vi har bara ett jordklot som vi kan leva på idag. 1961 utnyttjade vi 71 % av jordens ekologiska resurser, idag är siffran 156 %. Varför har det blivit såhär? 

Mycket handlar om att vi köper nytt. Vi köper en ny tröja för att vi har tröttnat på den tröjan vi har, trots att tröjan är hel och jättefin. Vi köper en ny mobil för att vi vill ha den allra senaste trots att den mobilen vi redan har fungerar bra. Vi byter möbler i hemmet för att följa den senaste inredningstrenden trots att de möbler vi redan har fungerar precis som de ska. Vi lever i ett konsumtionssamhälle där vi handlar nytt i ett rasande tempo. Visste du att varje svensk slänger cirka 500 kg sopor varje år? Jämför detta med 1960 då vi slängde cirka 30 kg sopor per person varje år i Sverige.

Förr konsumerade vi inte kläder, möbler och andra saker i samma höga takt. Tröjan användes till dess att den var utsliten, ett par jeans "lappades" på knäna och gick sedan i arv till småsyskon. Saker och möbler lagades om och om igen och gick sedan i arv från en generation till en annan. Utbudet var inte heller lika stort förr och det var väldigt ovanligt med engångsartiklar.  

Det finns inte mer än ett jordklot, vi måste därför ändra vårt beteende. Vi måste konsumera mindre, använda våra kläder och saker tills de är utslitna, inte köpa hem mer mat än vi klarar äta upp och se till att vi minskar mängden sopor.

Visste du att en mobiltelefon genererar 86 kg sopor från det att vi gräver fram metaller som krävs för att producera en mobil till dess att vi kastar telefonen.

Återanvända

Vi återanvänder varje dag. Varje gång vi använder en sak mer än en gång så återanvänder vi. När vi tar på oss en tröja vi har använt tidigare, när vi kör med bilen som vi har kört med varje dag i flera år och när vi äter på samma tallrik som vi gjorde dagen innan, då återanvänder vi. När vi återanvänder vår tröja behöver vi inte tillverka lika många nya tröjor, då sparar vi på jordens resurser. Att återanvända innebär även att det blir mindre sopor.

Förr var vi ännu bättre på att återanvända, vi ärvde kläder från äldre syskon, om kläder gick sönder lagades dem med lappar, nål och tråd. Möbler ärvdes från generation till generation och leksaker lagades till dess de inte gick att leka med dem mer. Vi har blivit mycket sämre på att återanvända, vi kastar saker som går sönder utan att försöka laga dem. Ibland kastar vi till och med saker som är hela och fungerar för att vi har tröttnat på dem. Vi handlar kläder i en rasande fart, modet ändras snabbt och för många är det viktigt att hänga med. Vi vill ha den nyaste tröjan med rätt märke, den allra senaste mobilen och vi byter inredning när vi tröttnat på den vi har. Vi lever i ett konsumtionssamhälle.

Men, vi börjar bli bättre på återanvändning igen. Blocket och tradera är populära sidor där vi kan köpa kläder och saker som andra har tröttnat på. På Instagram och bloggar har "bloppisar" (blogg-loppis) blivit inne, de funkar som en loppis online. Vi ser även initiativ där grannar går ihop och köper t.ex. en gräsklippare tillsammans. Vi behöver inte klippa gräset varje dag utan vi kan turas om i kvarteret. Förhoppningsvis kan vi fortsätta bli bättre och bättre på att återanvända.

Återvinna

Att återvinna innebär att vi sorterar ut olika material som genom återvinning blir nytt material som vi kan använda igen. När vi återvinner sparar vi på jordens resurser eftersom vi inte behöver använda oss utan nytt material. I Hässleholm var vi så duktiga på att återvinna pappersförpackningar och tidningar år 2014 att vi sparade 40.000 träd. Istället för att fälla ett nytt träd för att göra tidningspapper kunde vi använda gamla tidningar som vi hade lämnat in till återvinning. Vi sparar även energi, att använda ett återvunnet material kräver inte lika mycket energi som när vi använder ett nytt material. I Sverige är vi duktiga på att återvinna, men vi kan såklart bli ännu bättre.  

I Hässleholm sorterar vi ut glas, pappersförpackningar, plastförpackningar, metall och tidningar som går till återvinning. Vi återvinner även mat; äppelskruttar, fiskrens, äggskal och mat du inte orkar äta upp blir biogas som bussarna i Hässleholm kan köra på. Pappersförpackningar bli nya pappersförpackningar, plast blir till ny plast och tidningar blir till nytt papper.

Energiutvinna

En del sopor kan vi inte återanvända eller återvinna, till exempel en gammal blöja är inte så rolig att använda igen, de soporna eldas upp och blir fjärrvärme.

Det vi i Hässleholms kommun slänger i brännbart eldar vi i vårt fjärrvärmeverk för att producera värme till de villor i Hässleholm som har fjärrvärme.

I marken, under våra fötter, ligger ett stort nät av rör med hett vatten. När vi eldar det brännbara avfallet värms vatten upp i värmverket. När vattnet når cirka 90 grader transporteras det med ett högt tryck fram till de hus som har fjärrvärme. Vattnet kommer till en värmeväxlare som använder det varma vattnet för att värma upp element och varmvatten som kommer ut i kranen. Det avkylda vattnet åker tillbaka till värmeverket där vi värmer upp det igen.

Även när vattnet är på väg tillbaka kan det göra nytta, exempelvis genom att värma trottoarer och fotbollsplaner så de blir isfria. I Hässleholm värmer vi en parkbänk med fjärrvärme.

Fjärrvärme kan produceras av många olika slags bränsle och tar därför tillvara på energi som annars skulle gått förlorad. Dina gamla gympaskor kan bli varmt vatten till din morgondusch.