Livscykel

Vi har tagit fram fyra olika livcyklar eller flödesscheman för att visa de olika stegen för en produkt. Från att den finns att köpa i butik till vad som händer när den blir avfall.

Matavfallets väg

Matrester och överblivna livsmedel står för nästan halva vikten i en vanlig soppåse från ett hushåll. Matavfall uppstår också i restauranger, storkök, affärer och livsmedelsindustrier. Genom att sortera ut matavfallet och behandla det biologiskt kan både energin och näringen i det tas tillvara.

1. Du handlar mat i butiken, där ibland ett äpple.
2. Äppelskrutten, det vill säga matavfallet, kastas i den bruna papperspåsen.
3. Sopbilen kommer och hämtar avfallet i kärlet hemmavid.
4. Avfallet tippas på avfallsanläggningen i Vankiva för hantering och mellanlagring.
5. Matavfallet transporteras till en biogas anläggning i Mörrum, som med hjälp av en skruvpress producerar en tjockflytande vätska, detta kallas slurry.
6. Utav slurryn görs biogas, ett rent och förnybart bränsle som till stor del bestå utav den energirika gasen metan. Stadsbussarna i Skåne, inklusive Hässleholm, drivs av biogas.
7. Det blir också biogödsel med högt näringsvärde och en bra sammansättning av de ämnen grödorna behöver. Biogödseln, som brukar spridas med samma teknik som flytgödsel, innehåller dessutom humus och för jorden nyttiga mikroorganismer.
8. Genom att gödsla med biogödsel kan man återföra näring och humus, som annars hade gått till spillo, till kretsloppet och nya växter och plantor kan växa på åkrarna och producera mat.

En t-shirts livscykel

I Sverige köper vi i genomsnitt drygt 13 kg nya kläder och textilier per person och år. Det är mycket textil och många fler plagg än vad som behövs. Nästan en tredjedel av det som köps används inte och i genomsnitt slängs åtta kilo textil per person och år i soporna trots att en stor del av dessa kläder skulle kunna användas längre.

1. Bomull odlas i bland annat Uzbekistan, Pakistan och Mali, där det är torrt vilket kräver mycket vatten, bekämpningsmedel och energikrävande konstgödsel. Konstgödseln förstör miljön om den sprids i naturen då det inte bryts ner.
2. Bomull plockas och rensas (många gånger för hand) vilket oftast medför hälsorisker för arbetarna, låga löner och långa arbetsdagar.
3. Transporteras till spinneri i Indonesien.
4. Tvättning och färgning med kemikalier som kan skada miljön i det land där kläderna tillverkas och innebär en risk för de som arbetar.
5. Transporteras till Colombia.
6. Dras till färdigt bomullsgarn. I dessa länder är det är inte ovanligt med barnarbete, långa arbetsdagar, dåliga löner, hälsoskadliga kemikalier och farliga arbetsmiljöer.
7. Transporteras till Bangladesh.
8. Vävs till tyg. Även här är det inte ovanligt med barnarbete, långa arbetsdagar, dåliga löner, hälsoskadliga kemikalier och farliga arbetsmiljöer.
9. Transporteras till nästa fabrik i Bangladesh eller Colombia.
10. Tyget skärs och sys till t-shirt. Återkommer med att det är inte ovanligt med barnarbete, långa arbetsdagar, dåliga löner, hälso-skadliga kemikalier och farliga arbetsmiljöer.
11. Skeppas till Europa.
12. Transporteras med tåg och lastbil till grossist.
13. Grossist transporterar till affär.
14. Kund köper t-shirten.

Återvinningscirkeln

Att förpacka olika saker, inte minst livsmedel, hör till livets små nödvändigheter. Genom åren har kraven på förpackningarna blivit högre. Förutom hållbarhet efterlyser vi i dag både transport- och miljövänlighet – och det var en svensk som kläckte den hittills bästa lösningen; tetraförpackningen.

1. Du går till butik för att handla produkt, i detta fallet en mjölkförpackning.
2. När mjölken är slut så kastar du förpackningen i din soptunna, i behållaren för pappersförpackningar.
3. Sopbilen kommer och hämtar avfallet i kärlet hemmavid.
4. Pappersförpackningar tippas på avfallsanläggningen i Vankiva för mellanlagring.
5. Avfallet transporteras sedan av Förpacknings- och tidningsindustrin (FTI) till ett pappersbruk för att malas sönder och finfördelas. Därefter går massan in i en maskin likt en jättestor tvättmaskin där materialet blandas ut med vatten och separerar plast från pappersfibrerna. Fibermaterialet (pappersmassan) rengörs, pressas och torkas så en ny förpackning kan göras utav materialet.
6. Den nya förpackningen, i detta fallet en äggkartong, fylls med en ny produkt.
7. Förpackning med innehåll transporteras till butiken och packas upp på en hylla.

Brännbarts flöde

Avfall som inte kan återanvändas eller materialåtervinnas omvandlas till energi. När vi bränner avfallet tar vi vara på all den energin som finns i materialet och återvinner den. På värmeverket i Hässleholm utvinns energi som fjärrvärme genom avfallsförbränning. Det brännbara avfallet kan till stor del betraktas som biobränsle eftersom cirka 85 viktprocent består av förnybart material.

1. Du köper en produkt, exempelvis en tandborste.
2. Efter produkten är använd blir den till avfall som i det här fallet ska sorteras som brännbart.
3. Sopbilen kommer och hämtar avfallet i kärlet hemmavid.
4. Avfallet tippas på avfallsanläggningen i Vankiva för hantering och mellanlagring.
5. Det brännbara avfallet transporteras till värmeverket i Hässleholm, som producerar fjärrvärmen med hjälp av flis och brännbart avfall.
6. Förbränning av avfallet sker på värmeverket i en central avfallspanna. Genom att använda en central anläggning som producerar värme får man en hög energiutvinning med låg miljöpåverkan.
7. Vatten värms upp till 90 grader och transporteras med ett högt tryck i ett nät av välisolerade rör under marken, fjärrvärmenätet.
8. När vattnet kommer till fastigheten passerar det en undercentral utrustad med en värmeväxlare. Växlaren använder värmen från det heta vattnet till att värma upp vattnet till elementen och varmvattnet som kommer ut i kranen. Det avkylda vattnet leds sedan tillbaka till värmeverket där det värms upp på nytt och leds tillbaka ut i systemet.